fredag 5 oktober 2012

MK gästar: Vårbacka odlingsförening


I slutet av höstskörden har jag passat på att gästa Vårbacka odlingsförening i Vårby söder om Stockholm, där en bekant och hans vänner odlar diverse ätbara ting. Även om jag själv huvudsakligen haft fokus på blommor i min trädgård, så var det inspirerande att se hur mycket olika delikatesser som kan odlas ganska enkelt - allt från svarta vinbär och ätliga blommor till bönor och sallad. En del av detta går naturligtvis också att odla på balkong, framför allt bladgrönsaker som spenat och salladsväxter kan trivas utmärkt en bit upp där de slipper bli angripna av sniglar.


Den här salladsväxten är ganska okänd i Sverige, men är däremot populär i Kina, Indien, Mexico och i södra Europa. Den heter portulak och har en lätt syrlig, nötig smak. Bladen är mindre och tjockare än de salladssorter vi oftast ser, och känns därför lite "matigare" än till exempel isbergssallad. Portulak fungerar därför lika fint som stommen i en grönsallad, som till utfyllnad och komplement på tallriken. Både de tjocka bladen och den rödaktiga stjälken kan ätas.

En annan för mig exotisk sak som odlats med framgång i Vårby är quinoa. Örten växer vilt i Sydamerika och har utgjort basföda för Inkafolket under århundraden. Det är fröna som äts, och deras näringsvärde är otroligt högt - som vegetarian äter jag själv en hel del quinoa, men att den kunde växa och skördas i Sverige var för mig okänt. Därför var det extra roligt att få se den innan skörd! En enda planta ger mycket mat, och dessutom mat som innehåller nästan allt en människa behöver. Vill du veta mer om hur du kan använda den i matlagningen - kolla in quinoa.se!

Även bönor fick jag se, trots att de flesta redan skördats. Men en fin, färdig vaxböna och några gröna av oidentifierad sort fanns kvar. Bönor är ofta väldigt lättodlade, och även rosenbönan som jag odlat för blommornas skull kan man äta om man kokar baljorna.


En annan växt som fanns kvar att skörda vid mitt besök på lotten var grönkål. Jag åt denna kålsort först i vuxen ålder, då min mamma fick nys om hur man lagar till den enligt traditionellt halländskt recept. Då kallas den långkål och stuvas lätt med sirap eller senap och grädde - kolla in länken för recept! Detta är en klassiker på danska och sydsvenska julbord och fungerar lika bra med sojakorv som till skinkan. Jag föredrar dock när den stuvas med stark, söt senap snarare än med sirap eller socker.


Grönkål är både nyttigt och gott. Den skördas så sent som
möjligt, i södra Sverige inte förrän i oktober-november

Under mitt besök i Vårby fick jag också lära mig att de högresta, intensivt gula blommor som jag sett i så gott som alla koloniträdgårdar jag besökt helt enkelt är jordärtskockor som gått i blom. Denna rotknöl sprider sig snabbt och okontrollerat, och bildar alltså också fantastiskt pampiga blommor. Nästa års projekt för mig blir att försöka odla dem på balkong i en stor urna eller hink - jordärtskockspuré med pilgrimmsmussla är en av mina favoritdelikatesser.


Denna sena septembersöndag togs även fänkål och några morötter upp. 



Fänkål kan användas i matlagningen,
både som rotfrukt och som smaksättare. 

Dessutom har det på lotten odlats ätliga blommor, såsom gurkört och ringblomma. Många blommor är faktiskt ätbara, och ringblomma kan piffa upp vilken sallad som helst. 

En oätlig men ytterst oöm växt som bildar en vacker marktäckare är taklöken. Taklöken är en succulent och sprider sig ogenerat i torra, steniga partier. Den kräver i princip ingen skötsel, och ger en lätt exotisk känsla av öken till trädgårdens kantpartier.


Även på grannlotterna har det odlats mycket grönsaker, och jag hade turen att få se några jättelika zuccinis som ännu inte tagits in, samt ett imponerande bestånd av bladgrönsaken mangold.

Och är man rädd om sin mat måste man naturligtvis försöka skrämma bort alla sorters skadedjur! Här är en kreativ lösning för att försöka hålla fåglar, och eventuellt rådjur, borta. Förortsversionen av den klassiska fågelskrämman:



Precis som i Vinterviken fanns det vinrankor som bar frukt i Vårby. Även här var det fråga om syrligare druvor med tjockt, segt skal - men ändå fantastiskt att de kan odlas oskyddat så här långt norrut och ge så mycket druvor.

Och även här fanns det naturligtvis blommor. Några mörka dahlior och ett gäng uthålliga, blodröda lejongap spanade jag in. 


Men hösten är obönhörligen här och på god väg mot att bli vinter. I min suburbian garden är ytterst få blommor vid liv, och de närmaste dagarna kommer att ägnas åt nedpackning och avrundning av säsongen som gått. Jag återkommer med rapport och sammanställning. Det intressanta med säsongsslutet är ju just att också göra ett bokslut - vad har jag lärt mig? Vad gick som jag tänkt mig och vad blev annorlunda? Hur vill jag ha det nästa år?
Under vintern kommer jag att ge diverse råd och tips om odling, samt presentera min ständigt växande skara av inomhusväxter. Missa inte det!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar