Bildspecial: English Gardens

Efter en intensiv start på juni månad, med stekhet värme varvat av smärre skyfall och hagelstormar, lämnade jag min lätt sargade suburbian garden att återhämta sig under tak medan jag gjorde detsamma (fast inte under tak eftersom det var oväntat soligt) i England. Och i England är det som bekant lätt att inspireras när det gäller odling! Jag passade på att besöka två parker, Brighton Rose Garden och Queen Mary's Garden i Regent's Park, London.

Engelsmännen är duktiga på mycket när det gäller blommor, odling och trädgård. En av deras specialiteter måste sägas vara rosor - sällan ser man så mycket välmående rosor som när man är i England. Rosen är en traditionellt populär blomma i England, eftersom den passar utmärkt i det lite fuktiga och sällan helt uttorkade klimatet. Den passar på något sätt också deras personligthet - full av anor och klass, men med en lågmäld enkelhet och grace.

Rosor (liksom engelsmän) varierar i färg, utseende och växande, men de är alltid ljuvliga. Rosorna här överst, blygt rosa och junigula, har den klassiska blomställningen som vi ser på snittblommor.

Sen har vi djupt rosa och öppna, med tunna kronblad som fladdrar som flor i vinden, kontrasterat av knytnävsstora dubbelt fyllda och maffiga som rhododendron.

Dessa gula delikat krusiga, vars tunna kronblad viker sig runt varandra i eviga volanger, skulle jag förmodligen inte ens tagit för rosor om jag inte sett dem på sina typiska stjälkar, med det karaktäristiska bladverket.

De cremerosa dubbla är gigantiska kreationer i matt siden, vill man ha dem som snittblomma så kräver de en thousand-dollar-bouquet, om ni förstår vad jag menar. Men växande så här i parken ser de lika gulligt bortkomna ut i sin vackra överdimension som en riktigt tjock humla.

Jag har en ros i kruka som tredubblat sin volym sedan jag köpte den i miniformat. Det vore verkligen helt fantastiskt om jag skulle lyckas övervintra den! På en annan blogg-balkong lyckades det härom året. Vill du också försöka så finns det mer tips här.

Förutom rosor så tycks engelsmännen vara förtjusta i upprätt växande perenner, som digitalis i olika varianter och lupiner. 

Mina engelska vänner kallar de här för foxgloves.
Efter lite spanande bland engelska fröpåsar och
viss research på nätet, har jag konstaterat att
det här är en imponerande digitalis.

Vita lupiner bland mycket grönt och en intressant lila
ört av något slag

Jag hittade också ett par jag inte kunnat identifiera med hjälp av sökningar. Om du vet vad någon av dessa skönheter kallas på svenska/latin så upplys mig gärna!

En intensivt blå blomma, 
jag har aldrig sett något liknande i Sverige! 

Graciös och tuff på samma gång,
otroligt vacker

  

Förmodligen någon marguerit-släkting, bleklila platta
kronblad runt en bucklig sol, kraftfulla 50 cm höga

Parkdesignen i England är också underbar, tycker jag. Många, stora öppna ytor att röra sig på, kantat av buskage och blomsterrabatter.

Det ger möjlighet till variation och mikroklimat. Och den svenska mentaliteten väl ansat och behärskat kan man inte riktigt sjunga till engelsk melodi - snarare låter man det vara lite vilt, under kontrollerade former, man är inte rädd för volym och täthet där man väl planterar saker. Parkerna har därför på sätt och vis både mer och mindre struktur än här hemma. De är runda snarare än räta, bulliga och frodiga och mjuka.

Tusenskönorna, som ofta ses som ogräs, har här fått bilda en rejäl tuva
och utgör en gräns vid murkanten

Där det är ordning, sorterat och stammat, det är bland rosorna. Men även dessa tillåts ibland klättra på spaljéer, väggar eller murar, eller som här - slingra sig runt stolpar och rep och bilda en naturlig pergola kring sina olikfärgade vänner.

Och vad vore en engelsk park utan formklippta buskar och häckar? Allra finast tycker jag det är när dessa kombineras med färgstarka blommor och annan grönska.

Här hemma håller mina första sommarslöjor att slå ut, min kaktus kämpar med sina knoppar och jordgubbarna regnar bort alldeles. Det är bara att hoppas på att vi går mot soligare dagar! Tills dess bär jag minnena och dofterna från de engelska parkerna med mig.